Ja då var man ett år äldre...  men vad betyder det egentligen. Det är ju bara en siffra på pappret. Under vårt liv så är det bara ett fåtal åldrar som har en betydelse. I mitt fall har det varit, än så länge... moppeåldern 15 år, myndig och körkort 18 år, gå på systemet åldern 20 år.... kommer fortfarande ihåg hur besviken jag blev när jag gick och handlade samma dag men inte fick visa mitt leg   .... så frågan vilken är nästa ålder att se fram emot.... jag firade 30 och 40 men så har det inte känns så viktigt längre.... 50 firade jag knappt och igår så blev det bara lite extra gott att äta.... det fanns till och med några som glömde bort mig och inte gratulerade mig ens.... i och för sig det gjorde mig ledsen och besviken   ... men men det är ju sådant som gör det lättare att lämna Sverige... i mitt fall nästa ålder som jag ser fram emot är pensionsåldern... för då behöver jag inte tänka på att jag måste arbeta längre om jag inte vill förstå... för jag kanske får ett jobb som jag bara älskar    och fram tills dess så hade jag tänkt leva mitt liv på mitt sätt.... tänka lite mer på mig själv och sluta vara såååå snäll alltid men framför allt ta hand om mig själv så att jag kan må så bra som möjligt.... Ha en skön söndag alla rara!!!!   

Det börjar kännas mer och mer verkligt att vi verkligen ska bege oss till Spanien. Seciellt nu när inte Diego bor hos längre. Han stormtrivs med sina nya matte Emilie nu när han får jaga hästar och äta hästbajs   på hennes jobb i stallet. Har fått bildbevis    . Framför allt så får han springa lös och vara med över allt. Jag känner en stor saknad men en stor glädje att han äntligen fått ett hem där han verkligen hör hemma. Vi fick bara ha honom till låns   . Här hemma så bor vi princip bara i sovrummet. Har våra luftmadrasser som tack o lov håller luften. Våra datorer, kläder, alla viktiga papper plus lite annat smått och gott. I vardagsrummet är allt som är till salu. Inte klokt vad mycket vi har haft i skåpen. Har innte användt en tredjedel av alla saker. Varför samlar man på sig sååååå mycket? Ändå trodde jag att vi inte hade så mycket. Men men jag får väl ställa mig på torget och sälja det som blir över som ingen annan vill ha våra saker via våra annonser. Har börjat märka att vissa dagar är det svårt att koncentrera sig på jobbet. Tankarna går hela tiden på vår resa till Spanien. Vägen ner och vad vi ska på uppleva. Vad som kommer hända när vi väl kommer ner? Det är såååå spännande att vi gör en sådan här livändring och får börja ett helt nytt liv. Och denna gången är det jag och Thomas, det är vi som skapar detta nya liv tillsammans.   

Ja det har verkligen hänt mycket i helgen. Många saker har börjat komma på sin plats. Vi har sålt mycket av våra stora saker men soffa verkar ingen vara intresserad av   ... men men det ordnar sig nog i alla fall. Idag föll en stor sten från mitt hjärta och en mycket tung börd från mina axlar    men med stor sorg i hjärteroten så har Diego fått en ny matte. Han ska flytta in på en gård med hästar som ligger mitt i skogen och med sjöar i närheten. Tjejen som tog hand om honomblev kär i honom direkt   vilket inte är så svårt.... han skulle till och med få en egen soffa att sova i  så bortskämd lär han bli och ha det hur bra som helst. Så det var med gott samvete som vi överlämnade honom i hennes vård.... men helt plötsligt så är här tomt och tyst... ingen som följer med nyfiket var att kolla vad jag gör.... får trösta mig med att jag slipper gå ut i ösregnet ikväll!!! Lite update om Spanien så har vi även fixat första veckans boende... och resten av boendet innan vi flyttar in i lägenheten tar vi och löser när vi väl är där nere... Ha en skön söndag och nu ska jag ta mig en välförtjänad vila!!!  

Ja då var boendet fixat i Spanien. I och för sig inte förrän den 1/9 och fram tills dess löser det sig säkert. I västa fall får vi sova på stranden    . Försäljningen har gått så där denna vecka men visst får vi in lite pengar som får bli reskassa till roliga saker på vägen ner. Måste ju åka upp i Effeltornet när vi kommer till Paris bland andra saker. Och lägenheten har det blivit lite mer plats i vart efter vi säljer prylarna. Men ett stort bekymmer hänger över mig. Vart ska vår lilla goding Diego ta vägen. Vill ju att hamnar i ett nytt kärleksfullt men bestämt hem. För det är han verkligen värd. Kommer sakna honom jättemycket men det är tyvärr omöjligt att ta med honom. Har nog aldrig haft en så snäll och nyfiken hund   men det löser sig säkert, finns säkert en vänlig själ där ute som är menad för Diego. Hoppet är väl det sista som överger en sägs det. Kan meddela att det är helt okej att sova på luftmadrass, speciellt nu när den inte läcker luft  .Så jag ska nog stå ute med resten av tiden vi har här i Sverige.

Nu är det dax för mig att göra lite nytta. Ha en underbar skön lördag!!!!  

idag känns det mycket bättre. Vi har börjat hitta lite alternativ till boende fram tills vi får tillträde till lägenheten i september. Och det var en bra dag på jobb idag oxå. Känndes väldigt positivt. Det är inte klokt att det kan svänga fram och tillbaka. Gäller att hålla i hatten !!!   Men det tar på krafterna att leva i en loppmarknade till hem... men det blir mindre och mindre saker, för konstigt nog så är andra intresserade av våra saker som vi inte vill ha längre.... så jag har inte gett upp hoppet att någon ska förbarma sig över vår soffa och soffbord och ge dem ett nytt kärleksfullt hem   .... men vi tar en dag i taget och försöker få lite ordning i kaoset. Jag kan meddela att det är inga större problem att somna på kvällarna i alla fall. Sov gott alla rara!!!   

Som ni vet så har jag mycket i huvudet... Och det kanske att jag har alla extra känslospröt på g... som säkert beror på vad som har hänt tidigare år.... jag har fått en känsla av inte inte höra hemma någonstans....  vilket gör att jag känner mig helt vilsen i olika sammanhang men framför allt utanför... och det gör mig väldigt ledsen     nu ställer jag mig frågan beror det på mig eller på andra personer som inte vågar vara ärliga säga som det är... för jag ser eller kanske inbillar mig saker och det är väldigt jobbigt och det tar så mycket energi av mig så det gör att jag har svårt att bland annat att koncentrera mig på mitt jobb eller att sova... och det beror inte på luftmadrasserna    !!!! så jag är helt slut innan jag går till jobb.... men som sagt mitt liv är som en berg och dalbana!!!! det är bara till att gilla läget och försöka njuta av färden....   

När jag kom hem idag stod det är före detta kollega vid min dörr. Mysigt att träffa dig igen Pia!   Hon hade bestämt med Thomas att hon skulle hämta grejor hos oss som hon skulle köpa. Och jag hade ingen aning    så stackars Pia hade fått stått och väntat en bra stund innan jag behagade dyka upp... men men det slutade gott... hon fick sina trädgårdsredskap och vi fick oss ett kort men mycket trevligt samtal. 

Idag känns det som jag har 1000 bollar i luften och boll får falla ner på marken. Har just fått reda på att förmodligen kommer inte vi har någon bilförsäkring på vägen ner till Spanien eftersom vi inte kommer ha någon adress kvar i Sverige. Så nu är frågan hur vi ska göra??? Jag fick några tips på vilka jag kunde prata med så det kanske löser sig. Sedan har jag varit i kontakt med min fackförening och a-kassa för att fråga hur jag ska bära mig ut nu när jag flyttar. Och där får jag inga ordentliga svar....   men jag har börjat tänka att jag får lita på min magkänsla så får det bära eller brista. 

Tjingeling ni får ha en fortsatt bra kväll!!! och jag ska vänta på nästa köpare som Thomas har bokat in utan min vetskap