oj då! jag kan inte räkna   det är bara 67 nätter kvar till att ligga på luftmadrassen... och det blir till att fylla på luft varje dag... har precis upptäckt att madrassen läcker luft   men men ingen fara gott folk... har ju en pump som fixar det där.... och nej det är inte min man Thomas   nu idag så tömde vi det sista skåpet i lägenheten och det som fanns i källaren som ska till gå till försäljning.... så nu hoppas jag att folk vill köpa våra saker... har några stora saker kvar som hade varit skönt att bli av med.... känns skönt faktiskt för nu kan jag koncentrera mig på att skrubba och fejja vart eftersom det blir tomt... mitt mål var att vi skulle hinna det innan februari var slut!!!

Jag överlevde!!! natten på luftmadrassen... nu är det bara 74 nätter kvar    min kära make plockade isär vår dubbelsäng eftersom det är en nysepererad kvinna som efterlyste en dubbelsäng på facebook igår och då svarade Thomas på den vädjan. Så sängen blev såld til henne och hon kommer att hämta den senare i veckan. Inte klokt vad man måste stå ut med när man ska emigrera   ... men ska jag vara ärlig så står jag ut med röran, alla som kommer och köper saker, alla måsten för jag VET att den 1/5-15 så beger vi oss ut på vårt liv äventyr!!! Livet som jag lever nu är rena kaoset. För ena stunden så måste jag ha fullt fokus på mitt jobb och satsa 100% där. Fast att jag har 1000 saker som jag går och tänker på att jag måste göra när jag kommer. Och mitt i allt detta så finns längtan att få komma till ett helt nytt land, helt ny kultur och helt annat språk. Jag vill ju bara iväg!!!!   

För nästan en månad sedan så blev Thomas intervjuad för ett jobb i Marbella, Spanien. Han fick jobbet!!! Och då tog vi vårt första livsavgörande beslut. Att vi skulle flytta till Spanien!!!!   När tanken väl hade sjunkit in så poppade alla andra tankar upp. Vad har vi gett oss in i? Ska vi hyra ut vår lägenhet eller säga upp den? Vad gör vi med alla ägodelar? Ska jag säga upp mig från mitt jobb? Vad kommer mamma och mina barn säga? Var ska bo nä vi kommer ner?Vad ska vi få alla pengarna från till resan ner och första månaden innan Thomas får sin första lön? Men det var bara till att tagga ner och ta och hitta ett svar i taget. Så det blev att jag har tagit tjänstledigt i 6 månader. Och vi säger upp vår lägenheten, för om i mot förmodan kommer tillbaka hittar vi ett nytt ställe att bo på. Och just nu håller vi på att sälja alla våra ägodelar. Och det är inte klokt vad man samlar på sig!!!!   Mamma och mina barn tog det väldigt bra. Mamma önskade oss lycka till. Och pojkarna sa att nu har det ett ställe de kan åka på semester till.   Mina arbtskamrater tycker jag är modig och tycker det är kul för mig. Fast vissa är nog lite avundsjuka. Det hade jag oxå varit om någon av mina arbetskollegor hade gjort det som jag ska göra. Boende håller oxå på att lösa sig. Så det ser rätt ljust ut! Men varje dag går jag och lägger mig helt slu. Jobbar först heltid, sedan hem och plockar fram från skåp och alla utrymmen för att bestämma.... säljas, ta med eller packas ner i låda och stanna kvar i Sverige... Inte konstigt att man blir nipprig av alla beslut jag måste ta.